Det finns många av oss som ger av oss själva hela tiden. Vi hjälper våra barn, kollegor, grannar, ja alla de vi har omkring oss. Men ofta glömmer vi oss själva. Om vi hela tiden tar hand om alla andra ”slipper” vi hjälpa oss själva, för det kan vara både svårt och läskigt. Och visst är det lättare att se vad andra behöver än vad vi själva behöver?
Om vi tar väl hand om oss själva, om vi vågar se oss själva och våra behov och fylla de så har vi lättare att genuint hjälpa andra. Då både genom att vara förebild och kunna vara bollplank åt andra. Att lösa problem åt andra hjälper ofta inte långsiktigt.
Men det är också så att forskning visar att om man hjälper andra, både de vi känner och de vi inte känner, så mår vi själva bättre. Vi mår bra av att kunna bidra. Vi känner oss behövda, blir del av ett sammanhang och känner mening i livet.
Men glöm inte bort dig själv. Det finns obegränsat behov av hjälp i världen omkring oss. Vi behöver lära oss att hjälpa utan att det tär på oss. Vi behöver gränser, för vi kan inte hjälpa alla. Det dåliga samvetet för de man inte hjälper, hjälper ingen…
(Visst är det paradoxalt och en knepig balansgång)
Det klassiska, ingen kan göra allt, men alla kan göra något, är så viktigt!
Så, vad kan du göra för en annan människa idag? (Och därmed också dig själv).
