Just nu är jag inne i en period av stress. Efter varit utmattad är man ju känsligare för det och man kan inte alltid påverka om man har stress i livet eller inte. Man kan kanske kalla det ett bakslag, återfall, utmattad igen. Eller bara en period av stress.
Symtomen kommer tillbaka, märkligt nog är det ofta olika symtom vid olika bakslag. Denna gång och just nu hänger inte hjärnan riktigt med. Men nuet finns där för mig. Alltid. Hjärnan behöver inte jobba så mycket för att uppleva nuet. Jag behöver inte värdera nuet, bara ta in det. Som nu.
I min hängstol hänger från äppelträdets trygga gren. Vajar långsamt tillsammans med bladen i vinden. På håll ser jag äpplen som börjar bli röda av solens värme. Rosorna vid väggen lyser upp hela tomten. Jag ser ett ansikte i formen som körsbärsträdets blad har just nu. Jag känner mig sval om kroppen trots kofta och sockor.
Det är alltid i nuet vi lever. Så även om min förmåga att till exempel planera är lite begränsad en stund just nu så lever jag gott.
Vänligen
Maja
