När vi ofta gör saker fort lär sig vårt nervsystem att vara snabbt. Det låter ju effektivt och bra. Om vi för det mesta gör saker fort så ”glömmer” nervsystemet hur man gör saker långsamt (det vi gör ofta bildar motorvägar i hjärnan och nervsystemet). När vi ofta gör saker fort gör vi också fler misstag. Vi blir också stressade i kroppen och sinnet. Det beror på att kroppen tror det är bråttom när vi skyndar oss. Och alla dessa stresshormoner som utsöndras är inte bra för oss.
Att göra saker långsamt va det första jag fick träna på när jag drabbades av utmattningssyndrom. Det var riktigt svårt och jag fick kämpa för att klara det. Mitt nervsystem hade inte gjort långsamma saker på länge och det tar lång tid att läka/bygga upp nervsystemet igen. Det är ofta det som tar längst tid att läka efter en utmattning. Så jag kämpar med detta än idag. Jag dras lätt upp i ett snabbt tempo, särskilt om jag är lite stressad. Det betyder att jag behöver sluta gör det jag gör och återhämta mig lite. Fortsätter jag blir jag lätt stressad resten av dagen plus att jag tappar mer saker, gör misstag och så vidare.
Detta har också visat sig när jag gör olika mindfulnessmeditationer. En meditation heter ”Medvetna rörelser”. Det är yoga/stretchövningar som man gör långsamt. Det är den meditation jag har svårast för. Men inom mindfuless säger man ”där man känner mest motstånd har man mest att lära sig”. Så jag fortsätter göra den trots motståndet jag känner.
Så, kan du diska långsamt? Grattis, fortsätt med det!
Eller blir du rastlös och drar upp tempot nästan av dig själv? Trots att du inte har bråttom? Då kanske du ska göra det till en medventen övning för att få in lite mer långsamhet i din vardag.