Jag såg en lastbil igår där det stod att det var miljövänliga transporter för en hållbar jord. Jag började då undra vad en hållbar människa är. Jag funderar mycket på hur vi har balans i våra liv och tyckte uttrycket hållbar människa var bra.
I vanliga fall har människor bättre hälsa om de har bra levnadsstandard. Alltså, ju bättre man har det, ju bättre mår man. Men i Sverige är det inte så. Enligt UNICEF har svenska barn det bättre än de flesta, men ändå finns en stor psykisk ohälsa som ofta beror på stress och vilsenhet i livet. Det gäller även oss vuxna.
För många människor är det inte längre hårda tunga arbeten som gör att vi lever kortare. Inte heller bristen på mat. Utan stressen.
Människor i delar av världen där man lever längst och är friskast verkar ha de balans i sina liv. De prioriterar att göra saker som ger de mening och de stressar inte. Vila och återhämtning är en naturlig del av dagen liksom att de gör saker som är viktiga för de.
Kan vi forma om våra liv så även vi har tid till dessa härliga saker? Vilka förändringar krävs? I det egna livet och i samhället? Och hur påverkas våra barn som växer upp såhär, det vet vi inte än.
Men på individnivå och familjenivå går det att göra förändringar redan idag. Steg ett är medvetenheten om vad man saknar idag. Sen gäller det att prioritera, skapa utrymme och börja göra annorlunda. Om än så bara för ett par minuter. Varje litet steg gör skillnad och bereder vägen för nästa steg. Och nästa.
Förresten kanske en hållbar värld är beroende av hållbara människor. Vi kanske behöver börja med oss själva.