Varje år sen jag fick utmattningssyndrom har jag reflektera lite kring det senaste året. Det har varit givande för mig då jag fått lite perspektiv på återhämtningen som går så långsamt men över tid händer det mycket.
Här kan du läsa de tidigare återblickarna:
2 år sedan jag ringde ambulansen
Falla tillbaka i utmattning? Nej, inte jag!
3 år sedan utmattningen, hur går det nu?
Dipparna tillhör tillfrisknandet
När jag läser de tidigare återblickarna slås jag av att jag varje gång känner hur långt jag kommit och att jag nu har koll på läget. Och ändå, med facit i hand ett år senare ser jag att jag dippar i alla fall med jämna mellanrum. För mig är känslan då att ”åh nej, jag är tillbaka, ska jag aldrig bli frisk” osv. Dipparna hör till vägen att bli frisk. Men även friska människor dippar ju ibland, eller hur?
Senaste tiden har jag börjat inse att jag är nog faktiskt frisk från utmattningen. Sen händer livet. Oförutsedda saker sker och för det har jag inte så stora marginaler jämfört med en som aldrig varit utmattad, men jag har också koll på hur jag kommer igen efter en sådan period.
Men det är lurigt. Mina stressymptom har varierat enormt över tid. I början va det mycket kognitiva problem med minne, beslutsamhet, förvirring blandat med spänningar, värk, myrkrypningar osv. Senare kom ryckningar i muskler, oro, ångest och för tillfället när det blir för mycket är det magen som krånglar, sömnen, oron kommer, muskelspänningar och jag känner stresspåslaget snabbt. På så vis har jag vid flera ”återfall” känt mig tagen på sängen och inte förstått hur stressad jag varit igen eftersom det tagit sig nya uttryck. Men hyfsat fort har jag ändå lyckats fånga upp det och kommit tillbaka.
Just nu känner jag mig alltså frisk från utmattningen. Jag orkar jobba, va med barnen, njuta av livet och göra det jag vill. Jag lever ett liv fyllt med återhämtning på olika sätt, inte som något ont måste utan som något livgivande och njutbart. Mellanrum i vardagen.
Det va lite nuläge, men hur har då senaste året varit?
Jag har fortsatt vara noga med kosten och tillskott även om jag äter färre tillskott nu så har jag ändå koll på att jag får i mig det jag behöver. Jag har även fortsatt kontakt med min terapeut även om det är långt mellan träffarna.
Under året har jag också börjat jobba 50 % utanför mitt företag för att blanda upp mitt kreativa och mindfulnessjobbande med att göra något helt annat där huvudet får vila och jag får en mer regelbunden inkomst. Det känns som en skön trygghet vilket gör företaget och bokskrivandet lite tryggare och bara roligt.
I övrigt har mitt mående gått upp och ner under året och visst kan jag skylla det på utmattningen, men vi har ju alla våra perioder, eller hur? Så det är inte värre än för någon annan märker jag. Därför känner jag mig numera frisk : )
Och jag hoppas innerligt att jag ska säga samma sak om ett år.
Sommarlov
Jag har avslutat vårens kurser, coachning och föreläsningar. Det har varit jätteskoj och nu ska det bli skönt med sommarlov. Båda mina barn börjar nya skolor till hösten så det ligger spänning och förväntan över denna sommar.
Jag hoppas på mycket regn men även sköna soliga dagar.
Med lätthet i sinnet önskar jag dig en jättefin sommar! Vi hörs igen i höst!
Ps. Facebook kommer sporadiskt att uppdateras för dig som vill ha mindfulla påminnelser även i sommar. Ds.
Varma hälsningar
Maja Öberg
Mindfulnessinstruktör och författare
Gröna Husets hemsida
Facebooksida
Skriv upp dig på nyhetsbrevet
Gratis mindfulnessövningar
Övning att göra i förskolan med barnen
Gröna Husets youtubekanal
Mindfulnesspodden